Recension: Människorna i skuggan av katastrofen blir levande hos Anna Fock by Maria Georgieva

SWEDISH

Publicerad 22 oktober 2019

Anna Focks roman ”Väderfenomen” handlar om kärnkraftsolyckan som hölls hemlig i 30 år. Maria Georgieva läser en tidlös berättelse som lika gärna kunde utspela sig i dagens Ryssland.

Anna Focks roman ”Väderfenomen” (Natur och Kultur) handlar om det lilla sovjetiska samhället Kystjym i södra Uralbergen. En stad som inte ens fanns utmärkt på kartan före mitten av 1980-talet. På den topphemliga anläggningen Majak, den sovjetiska atombombens vagga, inträffade 1957 en kärnkraftsolycka som var nästan lika stor som den i Tjernobyl.

anna fock.jpg

Ingen skulle känna till vad som hade hänt – och katastrofen hölls hemlig i nästan 30 år. Det var en tank med kärnvapen som exploderade, avfallet spreds över 200 städer och byar, 272 000 människor utsattes för strålning. Sådana detaljer nämns inte: romanen är skriven med ovetskapen som ett berättartekniskt grepp.

Läsaren vet aldrig mer om händelseutvecklingen än karaktärerna – denna okunskap om katastrofen gör romanen levande.

Med skarp blick på historien men närvaro i stunden låter Anna Fock oss följa livsberättelser under flera årtionden och berättar om det såriga sovjetiska samhället utan att glömma människors hopp, fester och drömmar. Den realistiska framåtrörelsen fastnar ibland i detaljer, men ger också en påminnelse om hur människor faktiskt samtalar. Till skillnad från den hyllade HBO-serien om Tjernobyl, som skildrar den politiska processen efter kärnkraftsolyckan.

När makten viker från sitt ansvar hålls katastroftankarna om olyckan i schack. Känslan av normalitet kan alltid ruckas, eftersom makten när som helst kan göra nedslag i vardagen – säkerhetstjänsten KGB är ständigt närvarande. En man i grå kostym dyker upp, ibland under punkspelningar eller hemma. Skildringen av statens misstro mot de arbetare som berättar om katastrofens konsekvenser sammanflätas med släktingarnas kamp för att bekämpa desinformation och få reda på vad som egentligen hände och vilka som bär det yttersta ansvaret.

Romanen rymmer en angelägen skildring av de ryska makthavarnas bristande skuldkänslor för sina medborgares död. Att erkänna skuld är synonymt med nederlag, ett spår som också leder framåt, in i vår tid.

Än idag försöker Kreml hemlighålla information om sommarens fruktansvärda kärnolycka utanför Archangelsk, där fem anställda på ryska kärnkraftsbolaget Rosatom bekräftats döda, och två officerare enligt obekräftade uppgifter också ska ha dött. Enligt läkare ska sammanlagt 90 personer ha blivit utsatta för strålning, något som sjukvårdspersonalen inte fick reda på när de tog emot patienterna efter olyckan. Ingen talade om för dem att de skulle skydda sig. Kreml låtsas som om det regnar, och fortsätter värna sin maktsfär.

Det fragmentariska och tidlösa berättandet gör att Anna Focks roman skulle kunna utspela sig närsomhelst i den senmoderna ryska historien – och det ger den en särskild styrka.

Publicerad i Sydsvenskan

Vladimir Putin offers Recep Tayyip Erdoğan a bargain on Syria in Sochi – For France 24 by Maria Georgieva

putin erdogan2.jpeg

Some notes from my lives:

After six hours of intense negotiations, the presidents of Russia and Turkey reached an agreement on Tuesday October 22 in the Black Sea resort of Sochi. The essence of which is to maintain the status quo and provide 150 hours to solve a new problem - the withdrawal of all Kurdish forces from the border with Turkey throughout its entire length.

Today’s meeting here in Sochi, came just hours before the clock runs out on the cease-fire agreed between Turkey and the United States. Under that agreement, Turkish troops and their allied Syrian fighters stopped fighting for five days, on condition the Kurdish fighters holding the area withdraw.

The agreement has largely met Turkey’s aims, but left the Kurds feeling betrayed by Washington, which is currently pulling U.S. troops out of the area.

The talks between President Vladimir Putin and Turkeys Recep Tayyip Erdoğan can be crucial to the outcome of Turkey’s latest incursion into northern Syria , and to the broader Syrian war.

Moscow’s public reaction to the announced U.S. departure from Northern Syria was a combination of glee that Washington intends to leave, doubt that the withdrawal is real, and reservations about Turkey’s subsequent incursion.

As much as Putin wants the United States out, he has been trying to open the next phrase of Syria diplomacy for months now, with the aim of brokering a resolution on his terms—namely, ending the fighting while ensuring that Bashar al-Assad stays in power.

Accordingly, as Ankara began its offensive against the Syrian Kurdish People’s Defense Units (YPG) two weeks ago, Russia deployed a small contingent of military police to serve as a buffer, then began negotiations with the YPG and the Assad regime. Shortly after, Assad’s troops moved into Kurdish-controlled areas such as Manbij, placing local Russian forces and proxies in the middle of a potential clash between the Turkish and Syrian militaries.

Putin has long been careful to conduct the Syria intervention in a way that does not get Russia bogged down, but the ghost of the Soviet experience in Afghanistan is always looming in the background.

Meanwhile, a recent Levada Center poll indicated that 55 percent of the Russian public would prefer to end the intervention altogether. To ease this pressure while still shaping events in a manner favorable to Moscow, Putin has worked to build leverage over Erdoğan for years, from selling him S-400 missile defense systems, to building the country’s first nuclear power plant, to expanding how much Russian media outlets such as Sputnik broadcast in Turkey.

From this perspective, it is telling that the start of Erdoğan’s campaign in Syria coincided with a new Russian-Turkish agreement to conduct trade in their national currencies.

Putin’s leverage in Sochi will also be augmented by the fact that regional actors have grudgingly come to view Moscow as a more reliable partner than Washington, thanks to Moscow’s shuffle diplomacy in the Middle East.

Taking advantage of this perception and the latest U.S. withdrawal, Moscow will likely offer Erdoğan a broader bargain on Syria during the Sochi talks, perhaps pledging to fold the YPG under Assad’s control in return for Ankara recognizing him as Syria’s legitimate leader. Putin may also ask Turkey to vacate Syrian territories that it currently occupies; in response, Erdoğan will likely ask Assad to repatriate some of the nearly four million Syrian refugees who still reside in Turkey.

Other tension points may undermine the future of Idlib. The Assad regime and Russia continue to target this last rebel-held border province with brutal attacks that threaten to send another 2-3 million civilians fleeing into Turkey, potentially creating another refugee crisis for Ankara and Europe similar to that of 2015.


putin erdogan.jpeg

Mentor for journalists from Eastern Europe by Maria Georgieva

23926178_10155867351954104_2790152411506309836_o.jpg

From the fall of 2019 I’m going to be mentoring investigative journalists from Ukraine, Armenia and Moldova.

I will give several online lectures on self-regulation, press freedom, conflict sensitive and ethical journalism:

Topics include ›

The definition of journalist in the digital media landscape.

Ethical journalism

Publicist and editorial leadership

Gender difference between journalists. Discrimination, threats, career opportunities etc.

Self-censorship, financial sustainability, digital investigations.

Email for more information if you are interested in learning more about which topics I offer lectures on ›

georgieva.maria@gmail.com

Russians go to polls in local elections after crackdown on dissent by Maria Georgieva

By collaborator Denis Sinyakov

By collaborator Denis Sinyakov

ENGLISH

Attention is on Moscow vote after arrests of would-be opposition candidates

Russians have gone to the polls in local elections after weeks of opposition protests that led to the biggest police crackdown on dissent in nearly a decade.

Although municipal and regional polls were held across the vast country, most attention has been focused on the vote in Moscow, where independent would-be candidates and their supporters have been arrested and jailed and large protests were held over the summer.

About 7.2 million people were eligible to elect 45 lawmakers in the Moscow parliament, which is dominated by the ruling United Russia party. Not a single candidate is formally running on the United Russia ticket as the party’s popularity has hit rock bottom.

Alexei Navalny, the most prominent of Russia’s opposition leaders, was hoping to take advantage of the discontent by calling on supporters to back his “smart voting” strategy and cast ballots for the candidate with the best chance of defeating a pro-Kremlin candidate. “Today we are fighting to destroy United Russia’s monopoly,” Navalny told reporters after voting in the capital.

Analysts say the vote is a test run ahead of parliamentary elections due in 2021 – both of the opposition’s ability to mobilise support and the authorities’ willingness to tolerate dissent.

Outside a polling station in Moscow’s Gagarinsky district there were more police officers than voters on Sunday.

“Russia is not developing, we are trapped under layers of corruption,” said Yulia, 32, who did not want to give her last name. “I have come here today to change that. I voted for the communist in order to split the vote for United Russia.”

Vadim Turinov, 42, an IT consultant, was dismissive of the “smart-voting” plan. “Why vote at all? These local elections do not matter at all,” he said.

Activists alleged multiple incidents of wrongdoing at polling stations across the country, including ballot stuffing. Vladimir Yegorov, a monitoring group coordinator, was arrested on Saturday night. In the city of Penza, several observers were detained ahead of the election and released without further explanation.

Putin voted at his usual polling station at the Russian Academy of Sciences, where he appeared to dismiss the opposition’s concerns about barred candidates. “In some countries you have 30, 50, or 100 [candidates],” he told reporters. “This doesn’t change the quality of their work. It’s quality not quantity that’s important.”

Lyubov Sobol, 31, a lawyer for Navalny’s anti-corruption fund who was barred from running, said Sunday’s vote showed authorities had given up pretending that elections in Russia were democratic. “This is the funeral for even the semblance of democratic elections,” said the lawyer, who was a key protest leader.

United Russia, formed in 2001 to support Putin, has seen its popularity collapse in recent years as incomes have fallen under western sanctions.

Konstantin Gaaze from the Carnegie Moscow Center said the economy would ultimately decide Putin’s fate. “His approval rating declines when the economy does badly,” Gaaze said. “Putin’s biggest problem is that he has failed to fight poverty.”


Published in The Guardian

Feature: Svenska Dagbladet Olga, 17, symbolen mot Putins styre by Maria Georgieva

By collaborator Denis Sinyakov

By collaborator Denis Sinyakov

SWEDISH

Bilden på 17-åringen som omringades av tungt beväpnad polis fick spridning – och Olga Misik blev en av symbolerna för en ny generation som vill fälla Putin. SvD har träffat henne inför lokalvalen i Ryssland.

Publicerad 2019-09-07

MOSKVA Det är den 27 juli. Olga Misik har med sig en kopia av den ryska grundlagen. Hon sätter sig på marken, poliser med batonger, sköldar och hjälmar omringar henne. Då tittar hon ner i sina papper, läser högt och citerar lagtexten:

”Ryska federationens medborgare skall ha rätten till fredliga sammankomster.”

– Så står det. Jag ville bara påminna om att vi är här med fredliga avsikter och utan vapen – det är inte de, säger hon till SvD.

– Det är min skyldighet att kämpa för min generations frihet.

Den där dagen i somras när hon högläste grundlagen deltog tusentals demonstranter i protester som saknade tillstånd från myndigheterna. Över 1 000 människor greps. Själv har hon gripits minst fem gånger trots att hon är minderårig.

– Jag är inte rädd, trots att jag blir gripen direkt när polisen ser mig.

Hon riskerar att få betala motsvarande runt 3 000 kronor i böter efter deltagande i så kallade illegala protester.

Hon får fortfarande uppmärksamhet för händelsen. En äldre dam som får syn på henne och utbrister:

– Det är den unga duktiga tjejen som läste konstitutionen för poliserna.


Inför söndagens lokalval har det protesterats mot att oppositionens kandidater inte tillåts delta. I somras krävde demonstranterna i Moskva att ett dussintal oberoende politiker, som inte är handplockade av makthavarna, ska få ställa upp på söndag.

Som mest har uppemot 60 000 demonstranter har protesterat under en dag och det har beskrivits som det största missnöjet i Ryssland på åtta år.

Myndigheterna, lojala med president Vladimir Putin, anser att oppositionens kandidater har misslyckats samla ihop tillräckligt med namnteckningar för att registrera sig.

Olga Misik tillhör den nya generationens demonstranter – de var inte ens var födda när Putin först kom till makten. Hennes aktivistiska engagemang väcktes förra året i samband med beslutet om att börja höja ryssarnas pensionsålder. Sedan dess har Putins förtroendesiffror rasat.

Men protesterna i sig kommer inte att sänka Putins popularitet, anser Konstantin Gaaze, på tankesmedjan Carnegie Moskva.

– Förtroendet eroderar när ekonomin inte stimuleras. Putins största problem är att han inte har lyckats bekämpa fattigdomen, säger han.

Olga Misiks föräldrar ogillar hennes aktivism – hennes pappa kan inte föreställa sig ett Ryssland utan Putin.

– Jag protesterar för min egen skull, och för mitt folk. Det ger mig energi, säger Olga.

Hon ger ett blygt intryck, stammar stundtals och blir överväldigad av att hon har kallats för en demokratisk symbol. Hon bor i ett enkelt studenthem, och tillbringar de sista sommarlovsdagarna med att gå på aktivistmöten. Nyligen kom hon in på journalistlinjen på Moskvas universitet.

När SvD följer med henne på en demonstration har tusentals samlats för att kräva att ett dussintal oberoende politiker får delta i valet på söndag. Många räknar med att bli gripna. Men polisen vill undvika våld och massarresteringar och står därför redo utan att agera.

– Det är taktik. Myndigheterna vill inte tappa ansiktet ju närmare vi kommer lokalvalen, säger Arkadij Galker, styrelseordförande för människorättsorganisationen Memorial.

Under sommaren har oppositionskandidaterna som velat ställa upp i lokalvalen gripits utanför sina hem. Ett exempel är Ljubov Sobol som hungerstrejkade och greps i somras. Många har inte sett henne på en månad men syntes nu protestera med sina anhängare.

– Våra krav är rimliga. Vi har rätt att ställa upp i valet, sa Ljubov Sobol.

Olga Misik med sin mamma (till vänster) framför statyn av 1800-talsförfattaren och nationalskalden Alexander Pushkin. Foto: Denis Sinyakov

14 personer av de tusentals som greps under sommaren riskerar hårda fängelsestraff – minst åtta års fängelse. De anklagas för våldsamt upplopp, men själva hävdar de gripa att de deltagit i fredliga sammankomster. I veckan stod det klart att fem av demonstranterna släpps fria.

I megafoner uppmanar polisen Olgas grupp att lämna gatorna upprepade gånger, och sluta delta i den icke-godkända demonstrationen. Hon fortsätter ändå sin framfart på Moskvas gator in på småtimmarna.

– Jag räknar med att bli gripen nästa gång. Vi som inte ens är politiskt aktiva blir gripa, vissa av oss för att vi delar Putinkritiska inlägg i sociala medier. Men jag kommer att fortsätta protestera tills min generation får se ett annat Ryssland, säger hon och skanderar:

– Ned med tsaren! Ryssland utan Putin!

Sedan springer hon mot trafiken medan solen går ned över Kreml, samtidigt som polisen försöker spärra av gatorna med sina bilar och cirklar runt demonstranterna.

Published in Svenska Dagbladet

 

Putins Ryssland: På jakt efter globalt inflytande by Maria Georgieva

utrikespolitiskainstitutet.jpg
 

Putins Ryssland: På jakt efter globalt inflytande

Nr 7-8 2019, Författare Maria Georgieva, Kaj Hobér och Martin Kragh

Rysslands ingripande i Syrienkriget, närmandet till Kina, liksom stödet till Maduros regering i Venezuela och Moskvas kontakter med europeiska partier på yttersta högerkanten syftar till att visa att Ryssland är en maktspelare att räkna med.

Jag skriver flera kapitel om Rysslands isolering efter annekteringen av Krimhalvön från Ukraina 2014 – och det ryska stödet till separatiströrelser i grannlandets östra delar – tillsammans med kännbara ekonomiska sanktioner – sätter käppar i hjulet för Moskvas stormaktsambitioner.

Världspolitikens Dagsfrågor ger dig intressant och aktuell fördjupning i de stora frågorna som förändrar världen. Skriften ger dig bakgrundskunskapen och de stora linjerna som du inte hittar någon annanstans.  Utgivning 12 nummer per år, varje nummer är 32 sidor och handlar om en avgränsad, stor, dagsfråga i internationell politik. Skribenterna är journalister, forskare och experter med lång erfarenhet inom sina ämnen.

My article page for Coda Story by Maria Georgieva

I have been writing features and investigations on topics focusing on disinformation since 2018 for Coda Story.

Do have a look and please write me if you have ideas on what I should explore in the future:

ALL PUBLICATIONS

DISINFORMATION > How the last Chechen rights activist was silenced DISPATCH

DISINFORMATION > Russian Afghan Vets Try To Preserve Tragic Lessons of War FEATURE

DISINFORMATION > Digging Up A New Story For Stalin FEATURE